HELIGA DANSER 

Cirkeln är sluten – 15 år av Heliga danser inom kyrkan i Stockholm!

Markuskyrkans stora sal fylldes av ett hav av dansande

Förväntansfulla, festklädda kvinnor strömmade från tunnelbanestationen i Björkhagen upp mot den marschallupplysta Markuskyrkan när det ljumma höstmörkret sänkte sig på kvällen den 19 oktober 2007. Det var här det började – en gång för 15 år sen – när Maria Rönn, präst och danspedagog, tillsammans med Marie-Louise von Malmborg, församlingspedagog och dansledare bjöd in till dansseminarier i kyrkans hägn.

Ett par år tidigare hade Maria gått dansledarutbildningen på Findhorn i Skottland. Marie-Louise besökte Findhorn redan 1979 tillsammans med sin nära vän Lucie Minne. Det var Lucie som introducerade cirkeldanserna i Sverige – på Stjärnsund i Dalarna – samma år. Hon började tidigt utbilda dansare, och bjöds in till Markuskyrkan i början av 1990-talet. Maria, som länge närt en dröm om dans i kyrkan, såg genast potentialen. På det här sättet blev Marie-Louise bron mellan cirkeldansen och Maria. Frukten av dessa tre kvinnors möte blev alltså att dansen fick en pånyttfödelse inom kyrkan.

Idag ser vi hur det dansas i kyrkor från norr till söder i Sverige. Detta brukar förvåna dansvänner från andra länder där man inte haft samma utveckling. Min bild är att "sådden" av cirkeldansen i kyrkan varit avgörande för att Heliga danser fått så stor spridning i vårt land. Tack Lucie, Marie-Louise, Maria och ni andra som sådde dessa frön! Så småningom myntade Maria begreppet Heliga danser, vilket jag tror var ett sätt att översätta det engelska begreppet "Sacred Dance". Maria brukar betona att "vad vi än tycker om begreppet så har det från början haft en referens till kristendom (kristen mystik) och har med sin speciella form av cirkeldans utvecklats inom ramen för Svenska kyrkan" (intern text för DUN – Dansledarutbildarnas nätverk).

15-årsjubileet gick alltså av stapeln där det började, i Markuskyrkan. Vi var runt 80 unga och gamla, nybörjare och erfarna dansare som samlades i den stora salen. Kvällens "ceremonimästare", Eva Ullner från Stockholms dansledarnätverk, vägledde oss tillresande med sedvanligt lugn och engagemang. Så skred Elisabet Nyrén från dansledarnätverket in, flankerad Maria och Marie-Louise. Dessa leddes fram till cirkelns mitt och blev bekransade av Elin Ståhl, Liisa Taavitsainen och Anne-Marie Roos-Retourné, varvid det gick ett sus genom skaran som stod i cirkel runt trion. Tyvärr hade Lucie Minne, den tredje kvinnan i trion inte möjlighet att delta i festen, så Marie-Louise fick ta hand om hennes krans för att överlämna den vid tillfälle. Under ceremonin framförde Eva Ullner, Pia Rosén m fl från dansledarnätverket sången: "Sofias välsignelse", där vi andra så småningom också kunde stämma in i refrängen.

När jag ser fotot och de två vännerna för min inre blick slår det mig att de också skulle kunna bilda en bro mellan oss och den kristna urmyten. Här står två Marior, två vackra, starka, stolta kvinnor med urtjusiga kransar på sina hjässor, kan de inte också utan närmare jämförelse vara en gestaltning av två andra kvinnor: Maria, Guds moder, och Maria Magdalena? Åtminstone är det så jag vill se de sistnämnda – om de har funnits i verkligheten – som starka, självständiga och modiga kvinnor och inte som de ofta framställts i den patriarkala kontexten.

Hyllningarna fortsatte med ett festtal som hölls av Kristina Cyrus Hjern. Jag saxar ur talet:

Maria – i dag firar vi ju inte bara heliga dansers femtonårsjubileum, vi firar också dig, din 70-årsdag o allt som du har med dig o som du delar med oss…hur ska man i ord fånga en sådan passionerad människa, präst, dansare och visionär som du är och allt du betyder… du är en sån helgjuten kraftkälla o med bara en blick från dig så tänds lusten att bilda danscirklar överallt där människor finns…

Maria – första gången jag mötte Heliga danser så var det du som ledde dansen kring Karlaplansfontänen en ljummen sommarkväll… det var ett magiskt ögonblick… det var som att du lyfte av taket på kyrkan… att du bokstavligen öppnade upp mot himlen… mot o en ny tid… ett annat sätt att be, ett annat sätt att fira gudstjänst där alla var delaktiga… I den stunden blev ordet kött – allt det jag lärt blev levande…" 

Så fick vi alla delta i hyllningen genom att dansa välsignelsedansen, Nigun Atik, runt Maria och Maria-Louise och till Bailes ackompanjemang. Därefter leddes Maria fram till en vackert blomstertygsmyckad stol. Med anledning av sin nära förestående 70-årsdag fick hon ta emot en rad gåvor från när och fjärran.

Dags för buffé! Vi avnjöt en mycket välsmakande måltid med goda sallader, couscous, kyckling- och lammspett, goda bröd och såser med mera och kunde också passa på att träffa våra dansvänner som rest från Norrbotten i norr till Skåne i söder för detta minnesvärda evenemang.

Men vi fick inte sitta länge innan Maria drog igång en långdans genom rummen, nu skulle det bli dans, det var ju därför vi var där! Hon började med att leda en härlig "foxtrot"-dans i två versioner till tonsatta texter av Dag Hammarsköld. Därmed placerade hon dansen på ett genialt sätt i sin mystika mylla via en av våra, utanför Sverige mest kända, nutida mystiker. Därefter ledde, jag vågar skriva till allas vår glädje, Marie-Louise sin egen och av så många älskade "Kyrie Eleison".

Mycket uppskattade gäster vid jubileet var "Baile", den suveräna kvinnotrion från Skåne, med allehanda musik från sydligare nejder på sin repertoar. Ledda av dansledare från nätverket – Eva Ullner, Pia Rosén och Annika Wällstedt – cirklade vi runt i allt från Syrtos och Örnen till Misirlou och Jeni jol. Härligt att vara så många i långa spiraler, "träpånålen" och dubbla cirklar! Och med verkligt "levande musik" tog inte låtarna slut så fort heller….

Innan den välbehövliga vattenpausen passade undertecknad på att ta fram kvällens arrangörerer, Stockholms dansledarnätverk, för att tacka för en fantastisk fest. Ur inbjudan: "Dansledarnätverket består f n av 17 diplomerade dansledare i Stockholm. Genom Livets träd – Heliga danser tolkar vi mysteriet liv, död och pånyttfödelse som en ständigt pågående livsprocess." Från dansvännerna i Dalarna överräckte jag också ett Livets träd planterat i Afrika, där vår dans har sina djupaste rötter, och önskade lycka till i framtiden med en dikt av Margareta Melin: "Dansa mig liv".

Efter ytterligare ett danspass avslutades kvällen med att Maria slöt cirkeln genom att leda oss i "Solmeditationen" – även kallad Kristusmeditation – en av Bernhard Wosiens mest spridda och älskade danser. Bernard Wosien är anfadern till Sacred Dance. Avslutningen blev också en dansad, ordlös parentation över Leena Kuronen, dansledare och tidigare präst i Markuskyrkan, som inte längre dansar med oss i synlig gestalt. En stark och värdig avslutning på en härlig jubileumskväll!

Avslutningsvis kommer här orden som Kristina avslutade sitt hyllningstal med:

"Jag kan inte dansa, Gud, men jag kan om Du leder mig.

Då dansar jag in i kärleken, och ur kärleken in i kunskapen,

och ur kunskapen in i lustan, och ur lustan dansar jag

utöver och bortom alla mänskliga sinnen.

Där vill jag stanna, fastän jag väl vet att jag måste strida vidare här på jorden."

Mechtild av Magdeburg (kristen mystiker 1207-1288)

Falun 2007-10-28 Elisabet Jansson

Kristina Cyrus Hjern håller festtalet, en fin
hyllning till Heliga danser och Maria Rönn

Hyllningarna fortsatte med ett festtal som hölls av Kristina Cyrus Hjern. Jag saxar ur talet: